IT-pedagogerna bloggar

SKL samlar myndigheter och organisationer i nytt forum, Nationellt forum för digitaliseringen av skolan. Syftet är att utveckla pedagogiken och stärka kompetensen på alla nivåer i skolan.

I samband med initiativet redovisades också en kortfattad men mycket intressant lägesrapport om it i dagens skolsverige, skriven av Jan Hylén.

Stort behov finns för en gemensam nationell strategi. Lärare och elever har en jämförelsevis god it-situation jämfört med andra EU-länder. Trots detta är användningsgraden inte nämnvärt högre än genomsnittet i EU. Man använder datorn till skrivande, söka information och framställa presentationer, ungefär detsamma som man gjorde 2008. Jan Hylén räknar upp följande orosmoln vad gäller it i skolan:

• Att användningsgraden ökar så långsamt och att användningsformerna är så lika situationen 2008 trots ökad tillgång till it.
• Att lärarna får för lite kompetensutveckling, speciellt it-pedagogik och ämnesnära kompetensutveckling med it.
• Att många rektorer saknar kompetens för att leda it-utvecklingen och därmed en central del av skolutvecklingen.
• Att det råder brist på digitala läromedel och utvecklingsinitiativ inom innehållsområdet.

Under de senaste åren har det i många kommuner satsats på att öka tillgängligheten till digitala verktyg. Man utrustar eleverna med egna bärbara datorer (1:1) och köper in olika typer av surfplattor. Trots dessa initiativ, säger Jan Hylén, är vi bland de länder i Europa som har störst skillnad i datortäthet mellan skolor och hänvisar till PISA-undersökningen 2009. 

I rapporten skiver Jan Hylén också om aktuell forskning om digitaliseringens betydelse för inlärning. Det är problematiskt av flera olika skäl att påvisa direkta effekter på lärandet som konskekvens av digitalisering: ”Det är svårt att kunna skilja ut effekter av olika it-satsningar i skolan från ett allmänt ökat it-kunnande och allmänna förändringar i skolsituationen och elevernas livssituation”. Det som ändå kan konstateras i ett flertal undersökningar är att elevernas engagemang och motivation ökar.

Avslutningsvis ger Jan Hylén några konkreta förslag att gå vidare med:

It-strategi på lokal och nationell nivå
Nationell strategi syftar framförallt till att betona lokala strategier för följande områden:
den tekniska infrastrukturen, kompetensutveckling av personal (rektorer, lärare och supportpersonal på förvaltningsnivå och skolnivå), digitalt innehåll och pedagogiska ledstjärnor och ledarskap.

Tillåt och uppmuntra distansundervisning
I perspektivet av det livslånga lärandet bör möjligheterna att använda distansundervisning öka framförallt på gymnasieskolan (inte som i det senaste utredningsförslaget (SOU 2012:76) minimera möjligheterna , min kommentar).

Digitala nationella prov
Provinstrument styr undervisningen i hög grad. När det inte provas, så prioriteras inte heller ett utvecklingsarbete.

Kompetensutveckling för lärare
Med hänvisning till Föreningen Datorn i Utbildningen och IT & Telekomföretagens förslag till åtgärdsprogram föreslås att Skolverket får i uppdrag att i samverkan med SKL bygga upp regionala centra för kunskapsutbyte. Dessa regionala kunskapscentra bör sträva efter att ge en kompetensutveckling som bygger på beprövad erfarenhet och som tar sikte på att utveckla undervisningen.

Vikten av lokal ledning – rektorers kompetensutveckling
För många rektorer och skolledare saknar tillräckling kompetens för att leda skolans it-arbete. Skolans ledare har en central roll i skolans verksamhetsutveckling. Bristande kompetens om digitaliseringens möjligheter hämmar utvecklingen.

/Lennart